söndag, maj 31, 2009
Sunday lovely sunday
Hade en mycket trevlig lördag i goda vänners lag. Började dagen på balkongen i solstolen med Mim stekandes i solen bredvid. En snabb promenad med mor och Molly och sedan var det bara att börja göra sig i ordning för kvällen.
Det blev thailändsk take away från en restaurang i Kallhäll, jättebra mat! Kommer definitvt köpa mat där igen. Jag brukar inte gilla thaimat för den brukar vara så stark men den var faktiskt inte alls så farlig.
Kvällen flöt på i ganska harmoniskt tempo, trots det liggande hotet om Singstar. Har faktiskt aldrig förståt vitsen med att bjussa på sig själv och totalt skämma ut sig. Men det var riktigt roligt! Hade en del dueller som jag faktiskt vann, trots att det lät uruselt.
Så jag kan utan tvekan säga att Singstar är en ultimat partyhöjare, synd bara att det inte var någon skiva med rocklåtar. Lyckades ändå sjunga både Alice Cooper, Dry cell och herr Manson så det fanns ändå litegrann i min smak.Det mest otippade var Jan Johansen (?) med Se på mig. Hade en duell med den låten och jag kunde tydligen undermedvetet mer av den låten än vad jag ens var medveten om att jag någonsin hade registerat i minnesbanken.
Blev en ganska tidig kväll, de andra drog vidare ut men jag kände absolut inte för att gå ut på det lokala stället i Jakan så där avslutades min kväll. Vilket jag var mycket tacksam för imorse då jag vaknade och mådde helt prima. En skön morgonpromenad hem i solskenet till den väntande lilla hårbollen som argt kom ut ur sovrummet och mötte mig med en gäspning. Det är alltid kul att komma hem och mötas av den där lätt förorättade blicken som bara hon kan ge som liksom säger "jaha och nu passar det sig att komma hem minsann"
Jag kan säga att Cheesecaken fick toppbetyg! Kommer definitivt göra den igen, dock till ett stort sällskap för den var helt enorm. Hade tänkt fotografera det färdiga resultatet men hann inte riktigt med i svängarna innan den försvann.
Dags att avnjuta en urusel roman i skuggan av mitt stjärnspäckade parasoll!
lördag, maj 30, 2009
Shoppingkoma
Nåväl jag är en 5 minuters shoppare, jag sonderar terränge, går in för snabb attack, ibland till och med någon enstaka provning går för sig sen betalar jag och är klar. Att hitta likasinnade är kanske inte det lättaste men jag fann min vapendragare igår i min goda vän Elin. Jag lyckades i första butik hitta 3 byxor inom loppet av 10 min, helt otroligt. Att köpa byxor råkar vara min nemesis, jag lyckas aldrig nästan aldrig så redan där var min dag gjord.
Jag måste ju nästan dela med mig lite av mitt berg av inköp!
I detta ligger så mycket som 4 par byxor, 3 klänningar/tunikor, scarf, handväska, smink och Indiskas Chaite som var helt devine!
När jag och Elin tog en snabb sittpaus på Hurry Curry vid Hötorget passade jag på att räkna ihop mina inköp för att se om jag hade lyckats hålla budgeten för dagen. I pur förvåning utropar jag glatt att jag till och med ligger 30 kronor under budget och får genast hyllningsrop från den även så utmattade Elin som sjunkit ner i en stol.
Hur kan man ens inbilla sig att det skulle få vara så enkelt? Efter lite omräkning efter ett ledsamt besked på mitt saldo kom jag fram till att jag hade glömt ett kvitto, självklart det dyrast. Min fina plusvinst med 30 kronor övergick raskt till ett minus på 800.
Ack ack ack.
torsdag, maj 28, 2009
Reflektion över det allmänna tillståndet
Där har jag hoppat fram och tillbaka senaste året och inte fått vare sig riktigt diagnos eller en fungerande behandling. Men när jag nu återkom till dem igen för att jag inte har mått bra alls så fick jag komma till en ny läkare, som jag faktiskt kände förtroende för.
Så nu har jag fått kortison i 6 veckor, och ska till och med få komma på återbesök innan behandlingen ska vara avslutad. Förvånad, lättad, slutkörd och omtumlad staplade jag och min kära mor ut från Danderyd och kände att nu så kanske det faktiskt kan bli bra.
Jag är inne på vecka 2 av behandlingen och har redan börjat nedtrappningen, resultaten har kommit smygande. Jag trodde nog att det skulle ge ett mer direkt resultat men eftersom jag var såpass dålig så kanske det tar lite tid att ställa i ordning allting. Har dock känt mig så äckligt trött hela förra veckan, gått runt som en levande död och bara försökt ta mig igenom dag för dag.
Nu får jag iaf sova hela nätter utan att vakna av kramper vilket gör att jag planlöst måste vandra runt i lägenheten tills det går över. Mornarna är fortfarande ganska jobbiga och jag har en del problem att ta mig ur sängen var och varannan dag men det går som sagt sakta framåt så det ska nog bli bra!
En positiv inställning har väl vunnit halva slaget inte sant?
Hur botade man huvudvärk innan kladdkakan?
Men jag vet inte vad det är för fel på mig för så fort jag vaknar till liv, oavsett hur tidigt kan jag inte somna om. Jag drog ut täcke och kudde i soffan för att insupa lite morgonnyheter tills alvedonen börjat verka och jag kunde ha båda ögonen öppna utan att bli yr.
Fick sällskap av min lilla boll som kröp in under täcket och skulle bädda in sig ordentligt fast det gick inge vidare för hela täcket föll i golvet med henne i. Hon såg inte vidare glad ut när hon krälade fram och ruskade på huvudet. Bilden är väl inte den bästa direkt, svårt att fota utan blixt in under täcket, men hon såg så liten och söt ut att jag inte kunde låta bli!
Efter en timme och två tabletter senare gav jag upp, det var bara att gå upp och göra frukost. Men det blev då iaf lite nytta gjort under dagen. En snabb visit på ICA för att inhandla det sista för kakan jag ska baka tills på lördagkvällen med kollegorna.
Jag ska göra Lelias Blueberry Cheesecake med vit choklad. Jag har bakat en hel del i hennes bakbok "A piece of Cake" och resultaten har varit väldigt varierande. Hennes böcker är ju näst intill pornografi, mina kakor blir aldrig så fina! Ska bli spännande att se om denna blir bra, jag slänger in lite bilder och suktar när den är klar imorgon ikväll.
Idag däremot så blev det faktiskt lite baka av också, kladdkaka förstås. Denna gång gjorde med smält choklad på toppen och kokos, sen smög jag även ner lite kanel i smeten. Mycket kladdig och najs.Blev även ett snabbt IKEA besök på kvällskvisten, köpte ingenting! Jag tror ändå att det gömmer sig ett uns karaktär därinne någonstans. Det och att jag faktiskt inte har tryckt i mig hela kladdkakan måste ju ändå betyda någonting? Jag säger ändå att den bästa medicinen mot huvudvärk är kladdkaka, för min försvann iaf magiskt när jag fick avnjuta en stor bit tillsammans med en äcklig kopp Willys te. Ett hett tips, köp inte Willys te, det smakar parfym.
onsdag, maj 27, 2009
Datorlösa Ruffhexan
Har varit det sen i lördags då jag lämnade bort den för att omformateras. Sen dess har jag varit totalt avskärmad från verkligheten. Har faktiskt inte reflekterat över förut hur mycket dötid man faktiskt spenderar vid datorn. Egentligen gör jag ju ingenting viktigt utan mycket slösurfande, bloggläsande och msn pling som upptar tiden. Men det har verkligen känts av, tur att jag är en inbiten telefonmänniska så jag har ändå lyckats hålla mig sysselsatt. Det blir nog att hämta den ikväll ändå tror jag, är ledig i fyra dagar nu så jag ska passa på att nyttja den lite.
Det blev handling igår, 1500 kronor fattigare men frys och kyl är iaf full! Ingen choklad i skåpet blev det, känner mig mäkta stolt! Sen att det står en bit Wayne's kladdkaka 30 cm ifrån mig just nu är ingenting jag ansvarar för. Att den har överlevt en timme i min närhet utan att förvandlas till fragment i kosmos är ett under. Men inte länge till..
Behöver jag ens nämna att jag är karaktärslös?
Imorgon ska jag ligga i soffan hela dagen, måste ladda upp batterierna ordentligt.
På fredag blir det nämligen en heldag med min goda vän Elin då kläder måste inhandlas.
I och med att jag har gått ner säkert 15 kilon de senaste året har jag ingen garderob över huvudtaget. Just nu går jag enbart runt i leggings, tights och kjol. Äger 1 enda par jeans som hänger absolut överallt. Det är inte okej.. Skönt att ha gått ner såpass mycket att man kommer i lite gamla kläder, men varför ska man inte konsumera. Jag menar det är ju nästan ett måste inte sant?
tisdag, maj 26, 2009
Det allra första..igen
Jag som är den konstanta oroshönan och gör ingenting annat än att stressa upp mig för småsaker. Det är som sagt myrsteg framåt..