Jag ligger återigen hemma med en envis förkylning. Har varit sjuk sen förra måndagen och varit på två besök hos den lokala vårdcentralen. Nu blev det antibiotika, vilket inte känns vidare kul. Men förhoppningsvis så kommer detta lilla extra göra att mitt imunförsvar tar sig ett hopp uppåt och jag kan slå bort detta envisa.
Nu när jag har strandat på soffan och inte orkar göra mycket nytta med markservicen så har jag fyllt dagens timmar med att öva till högskoleprovet. Som jag hatar detta prov. Varje fiber i min kropp skriker av frustration när jag öppnar övningsboken och försöker banka in tillräckligt med information för att höja mitt snitt på kommande prov. Jag gör övningsprov, läser hjälpredor och får pepp av familj och vänner. Ingenting hjälper dock, jag känner hur jag sjunker ner i hopplösheten. Detta beror till största del på att jag är så fruktansvärt medveten om att jag är beroende av mitt resultat för att komma in på den utbildning jag så desperat vill in på. Det räcker inte med det befintliga resultatet utan jag måste höja mig ytterligare.
Frustrationen biter sig tag och håller mig i ett järnhårt grepp, lyckas eller ej...lyckas eller ej?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar